När jag får lön har jag tänkt.
...att sätta ytterligare pränt på min kropp. En text som jag själv har skrivit. Jag fick idén genom H. som tyckte den var så fin att hon själv skulle vilja ha den på sin kropp. Så då väcktes tanken att sätta den på låret.
Här kommer den.
Ibland känns allt tungt, allt man vill är att hoppa. Man tittar upp och tänker...ska jag?
Men att stå där uppe och vända. Att våga välja livet...det är styrka!
Du har bara ett liv...lev det!
Stegen mot livet är lång, och man stöter på många spikar. Ibland fallar man, och man faller hårt...
...man skadar sig...det smärtar.
Men att falla är inte att misslyckas. Men att falla och inte resa sig upp...
...det är att misslyckas.
Det finns bara en väg, och det är framåt och upp för stegen.
Mot livet.
