Nervositet
Bror ringde igår, vårdslussen hade kontaktat honom. Och beslutet var så gott som taget. Att det blir ner för bedömning i Varberg. (eftersom det är närmare än att fara till Stockholm för bedömning).
Är otroligt nervös, går emot något så otroligt starkt. Men VET att jag måste ta tag i detta nu. Jag är snart 22 år, det kan inte hålla på såhär. Tiden går fort, och snart står man där 40 år, fortfarande sjuk, och lever i ett ännu värre helvete förmodligen. Nej, jag vill inte leva så.
Det är nog ingen som vill leva så. Men på måndag ringer vårdslussen igen, då får vi nog reda på mer...fy vad jag är nervös, rädd, skräck....allt på en gång.
Lycka? Det är så jävla svårt.
J. fortsätt kämpa nu. Vänd inte tillbaka när du kommit en bit på vägen, för du vänder inte tillbaka till något. Du är inte värd att ha det så, Du J. är värd att ha ett underbart liv! Som Du bestämmer, och väljer Dina vägar i livet. Inget annat skall bestämma över Dig. Det är Du, och aldrig någon annan. Du är en underbar tjej, och jag vill att Du ska ha ett fint liv, ett friskt liv, Du kan uppnå så himla mycket i livet, och sprida all glädje omkring Dig. Glöm aldrig det. Du är stark! Fortsätt framåt, det är enda vägen som Du alltid sagt.
(många kramar till dig)
Idag fyller min mor år, hela 59 år. Gjorde en brakfrukost till henne imorse tillsammans med hennes presenter. Hon blev görglad. ( :
Snart ska vi far ner till byn och kika i affärer, sen leta efter en marknad som tydligen skall vara i Spekeröd. Om vi nu hittar dit. Mor och jag har världens mest dåliga lokalsinne (Lilltuda Christian tänker väll nu "No shit??!")
Önskar bara att våren kunde komma tillbaka lite mer idag, igår var det snöstorm, idag regn...solsken, kom tillbaka!!
