Kvällsfunderingar.
Jag har sådana kvällsfunderingar, över allt och inget. Verkligen allt och inget!
Ena sekunden tänker jag på en sak, för att snabbt växla till en annan sak. Har lite svårt att sortera ut tankarna just nu tror jag. Det är så mycket som far runt. Inte bara matsituationen, utan mycket annat också. Oerhört mycket på livet just nu, fick sådana impulser förut så jag fick lägga mig på golvet och bara stirra upp i taket.
Hade en sådan lust att göra saker, men jag snappade upp det snabbt och jag kunde hindra mig. Men känslan efter att ha haft impulser, den sitter i så oerhört hårt.
Det är väl därför jag kvällsfunderar tror jag. Just för att känslan trycker på.
Jag blir oerhört frustrerad på mig själv när de där tankarna finns där inne, särskilt nu när det finns så mycket roligt omkring mig.
Men just nu är det bara så svårt att se det, man ser bara det mörka. Även om jag försöker dra upp rullgardinen i mitt huvud, så blir det svårt att få det ljust.
Verkligen avskyr dessa tankarna, och vill bara att de skall försvinna för alltid. Men dock tror jag att jag får skylla mig själv, den senaste veckan har blivit oerhört slarvigt med mina mediciner.
Och ni som har olika antideppressiva vet hur påverkad man blir när man inte tar dem ordentligt, jag har två olika. Och det är verkligen inte bra att hoppa över så som jag gjort. Det blir som att jag blir uppslukad av allt runtomkring att jag glömmer det viktiga.
Men det blir väl bättre. Hoppas jag.
För kan inte gå runt såhär med dessa tankarna. Särskilt inte när jag bor på femte våningen.
Till något annat. Imorgon blir det ugnspannkaka till lunch för mig. Den har jag inte ätit på över två veckor nu. Så den är efterlängtad i min mage vill jag lova.
