För att klara ett pussel måste du ha alla delar.

Vill ni kontakta mig per mejl? amy.amnehag@hotmail.com

Vad tror de?

Publicerad 2008-10-25 10:27:01 i Mina små vardagstankar,

När jag berättar för personal hur jag tänker "då vill jag inte bli frisk". Är det inte ett starkt steg att berätta att man inte tror det kommer funka hemma? Jag hade lika gärna kunnat ljuga och säga "Men allt är bra, jag kommer fixa detta hemma". Men nu är det så, jag har två veckor kvar. Och det känns INTE bra. Den 4/11 är det vårdplanering inför utskrivning tillsammans med min behandlare från Korallen och boendestöd...då ska jag berätta vad jag behöver.
Jag behöver hjälp med näst intil allt!
Men jag vet ju att jag inte kan kräva för mkt. Men jag hoppas de kan komma i alla fall en-två ggr i veckan och sitta med mig. Då får jag i alla fall i mig mat då.
Jag har sagt till personal att jag tror att jag behöver vidare vård, både de och min mamma tycker det låter som en bra ide.
Blir så arg när de säger att "jag inte vill bli frisk". Då hade jag för sjutton inte varit kvar! Då hade jag inte erkänt att min tanke är EXAKT densamme som innan.
Jag vill inte ha tanken att jag är fet, jag vill inte se att jag är fet, jag vill inte ständigt tänka på att gå ner i vikt, jag vill inte matvägra.
Men ngt gör att det är just det jag kommer göra!
Jag vet inte hur jag ska göra?! Och jag skriker efter hjälp. Men ingen verkar fatta!

37 kg

Publicerad 2008-10-18 17:53:37 i Mina små vardagstankar,


Hur fan kan man vara så otroligt idiotisk mot sig själv? Varför vill man ha den vikten igen? När man VET hur dåligt man mådde.
Varför kan inte min tanke inte ändras? Varför kan inte mitt hopp om att gå ner försvinna bara?
Jag hatar att tänka såhär. Jag vill inte tänka såhär. MEN, jag kan inte sluta. Något säger att jag Måste gå ner. Något säger att det är det Enda som gäller för mig.
Hur kan jag längta efter något som egentligen är så sjukt? Hur kan man vara såhär patetisk? Hur kan jag längta efter något som har varit, och som har varit så dåligt, och som senare mitt huvud hittat på att det var bra?
Att jag inte fattar att det var Dåligt!
Emelie, fatta...21 år och 37 kg, det Är inte normalt!

Jag hatar hur jag sårar min familj, vänner och mig själv. Varför kan jag inte sluta se mig fetare än fetast?

Jag orkar inte detta. Jag orkar inte tänka längre...men det skriker inom mig!

Jag hatar allt vad Emelie är och har varit.

Tack

Publicerad 2008-10-17 18:29:06 i Mina små vardagstankar,

Tack för alla kommentarer. De värmer i det mörka.
Tycker om er alla otroligt mycket, och saknar er.

Johanna, vi har vår pakt. Vi ska bli friska, det är ett som är säkert. Det får ta den tid det tar, en dag ska man stå högst upp på berget och kunna säga "Jag har klarat detta!".

Har börjat tänka på andra alternativ efter detta, ska ta upp lite med Ninni och Ulrika. Jag måste få bättre hjälp känner jag. För om tre veckor skrivs jag ut, och det känns inte bättre i huvudet. Det är där det måste ske förändring.
Vad krävs för att det ska bli förändring? Hur ska jag lära mig att tänka klarare? Hur ska jag få bort alla äckligt förbannade tankar?

- En dag ska jag vara frisk!

Om

Min profilbild

Amy

Jag drev denna bloggen under min tid då jag led av svår anorexi. Jag la den sedan på hyllan för att läka...men jag saknar att få skriva, så nu öppnar jag den igen.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela